Copkillers är Walter R. Cichy's enda film. Den skrev och regisserade han 1973. De två "kompisarna" som har innehar huvudrollen spelas av Bill Osco och Jason Williams. Bill Osco var även samproducent. Ett yrke han måste trivts med, då han senare kom att producera en hel del porr...

Filmen börjar i öknen där två ungdomar väntar på ett plan som ska komma med deras 5kg kokain. Allt går som det ska och dom dom sticker glada i hågen iväg i sin bil. Men det dröjer inte lång tid innan snuten dyker upp. Dom får panik och bestämmer sig för en shootout. En lång shootout, som ändå håller helt okej spänningsnivå.
Men tillslut får dom ihjäl snutarna och kör vidare. Här börjar karaktärerna presenteras på riktigt. Det är inga överaskningar, den ena mår skitdåligt över dödandet och tycker att saker och ting har spårat ut ordentligt. Medan den andre är cool och menar att "It's us or them, man!"
Dom är nu efterlysta som fan, och ska bara ta sig till en kontakt ute i öknen där dom ska sälja kokainet vidare och få en helikoptertur över gränsen.

Fullt så enkelt går det ju naturligvis inte, utan resan fortsätter i en stulen glassbil som dom snor av en minst sagt efterbliven glassförsäljare. Mördar några poliser till och kidnappar en tjej. Allt eftersom ökar klyftan mellan de båda huvudrollerna, inte minst när den coola snubben vill våldta den kidnappade tjejen och den snälle killen är.. snäll, och lite kär vågar jag tro.
Tillslut kommer dom iaf. till deras kontakt i öknen, som består av en hippie som bor i en stuga tillsammans med två överkåta tjejer, som röker på och antagligen knullar hela dagarna...
Men återigen är snuten dom på spåren och jakten är igång igen...

Ska dom hinna ta sig till gränsen?!

Copkillers är en helt okej rulle ändå. Explotationaction som den är går den ju inte gärna jämföra med "riktiga" filmer, men den har ambition, och det märks! Kanske inte genom det kassa skådespelet. Kanske inte heller genom den alldeles för tydliga klippningen eller sunkiga ljudbilden, men det är lågbudget och dom har ändå gjort en cool historia som underhåller och roar, mycket pga. det kassa skådespelet, men ändå!
Fotot är inget speciellt, inte bra eller dåligt. Jag älskar däremot den slitna 60-talslooken. Den har charm. Smutsen på linsen blir som titthål rakt in i de kreativa själarna som ställde upp ganska gratis, skulle jag tro.

Några höjdpunkter är den minst sagt efterblivne glassförsäljaren, som jag inte vet om han ska spela efterbliven eller om han är det på riktigt. Eller scenen som blir en instruktionsfilm om hur man tar kokain på en bibel i ett motell.

Hursomhelst! en film jag rekommenderar till alla fan av genren och människor med öppet sinne som kan ha överseende med det tekniska och skådespelarinsatserna.
Inskräkta kan dra åt helvete!

"See that man! That's fuckin pigs blood, if I was scared it would have been my blood!"

// Tottejävel