Mothra Conspiracy har under den senaste veckan besökt denna festival. En liten sammanfattning kommer snart. Vi börjar med det här.

Rain AKA Lluvia (Paula Hernandez, Argentina)

Regnet öser ner över Buenos Aires. Alma fastnar i en trafikkö. En man, Roberto sätter sig plötsligt i passagerarsättet genomblöt och ber om att få sitta kvar en liten stund.

Det regnar under hela filmen och det mesta av filmen utspelar sig i bilen. Båda huvudpersonerna går igenom en tyngre period i sina liv, under sin isolering ifrån andra människor födds en ärlig kommunikation i denna lugna film. Det här är på nåt sätt verkligen min typ av film. Stillsam, mycket undertryckta känslor som bara väntar på rätt tillfälle för att slå sig fri, vardags realism i en lite udda situation. Och mycket riktigt så gillar jag den här filmen, till och med en av filmerna jag gillade mest. Kanske allra mest? Jag vet ärligt talat inte. Men den är där uppe.
Det här kan faktiskt vara den första Argentinska filmen jag ser, så nu ska jag börja ett quest att utforska modern Argentinsk film. Förtsta intrycket var alltså riktigt bra.

Robin Drygfan



Eldorado (Bouli Lanners, Belgien)

Filmen handlar om Ivan som kommer hem, och märker att det pågår ett inbrott i hans hus. Tjuven har gömt sig under sängen, och vägrar att komma ut. När tjuven kommer ut, så visar det sig vara en mager ung knarkare, vid namn Elie. Yvan får nån slags sympati för Elie, och lovar att skjutsa honom till hans föräldra hem mellan belgien och frankrike. Sen så utvecklas filmen till en bisarr road movie...

ja vet inte riktigt vad jag tycker om roadmovies, det känns som en enkel lösning på något sätt. Man kan slänga ihop massa bisarra karaktärer som aldrig hade mötts annars, ja vet inte, det funkar väl i en del filmer, men inte i den här tycker jag... Just den här filmen blir lite buskis på något sätt ibland, ganska billigt, det är lite halvkul, men inte så att man skrattar...

Ganska ojämn film, finns ett par bra partier i filmen, med allt för många halvdanna... Dem bra partierna finner man mot slutet tycker jag... tex scenen när dem kommer hem till Elie´s föräldra hem, den tycker jag om, en av dem bättre i filmen.

Lassa gurra Akter snurra