Hallå. det har gått lång tid sen sist. Lååååång tid. Kan inte svara varför. Har bara blivit så för min del. Vardagen flyter på. Man glömmer bort. De andra kan jag inte svara för. Men nu är den tillbaka. Bloggen med stort B. Om man gillar film iaf. Ska så in ett nytt frö av intresse och försöka hålla det vid liv den här gången. Det ska bli mäktigt.

Nu. Äntligen är han tillbaka. Killen med det längsta mothra namnet. 24 bokstäver av ren idyll. 

E den fabolöse filmtittaren.


Så filmen jag tänkte skriva om är en ganska ny film. Ganska kommersiell. Ganska hyllad med några oscarsnomineringar, varav en riktigt tyng. En man som gör comeback. Både i filmen som i verkliga livet. Kan ni gissa?
Kan ni inte är ni inte filmintresserade och då är det synd om er.

Väldigt intressant film där inte själva storyn utan människan är det mer intressanta. Hur en människa gör sina val. Hur en människa står fast vid sina val medvetet eller undermedvetet och hur en människa inte kan leva sitt liv utan sina val medvetet elelr undermedvetet.

huvudpersonen är en förstaklassens fuck up. Inte den vanliga filmens fuck up som efter en halvtimme tar reda på sitt liv och ordnar upp det för sig och alla andra. Nä, den här karaktären är en fuck hela tiden. Varje dag. Varje timme. Varje minut. Varje sekund. Han kan inte ändra på det och nånting säger mig att han inte vill ändra på det. Det är också därför man sitter fänslag i filmen. Under hela filmen. Varje timme. Varje minut. Varje sekund.

Alla kommer inte hålla med mig några kommer tycka den är seg och booring. Ni som tycker det har ingen smak.

Filmen heter för övrigt The Wrestler.

E den fabolöse filmtittaren